Jag fick en fraga fran "anonymous" rorande mitt argument for att befria folk fran Forsakringskassan. Fragan implicerade att skribenten ville veta mer i detalj hur den har sortens privat losning skulle fungera. En relevant fraga, utan tvekan, sa lat mig utveckla tanken.
Sa har fungerar det. Antag att du tjanar 20 000 per manad. Din arbetsgivare betalar 27 600 kr for att ha dig anstalld. Detta ar din lon plus arbetsgivaravgifterna. Pa de 20 000 du "ser" betalar du 33 procent i lokala skatter. Det motsvarar 6 600 kr och du har 13 400 kr kvar.
Totalt sett har du levererat in 14 200 kr till den offentliga makten, vilket ar drygt 51 procent av vad du tjanar.
Men lat oss nu saga att du i stallet far behalla de 7 600 kr som staten tar in i arbetsgivaravgifter. Du ar nu utesluten fran Forsakringskassan och a-kassan men far i gengald behalla allt som tidigare gick till arbetsgivaravgifter. Skattefogden skulle normalt ta 33 procent plus en liten extra andel eftersom du nu ska betala statsskatt ocksa. Men antag i stallet att du satter in pengarna pa ett skattefritt Buffertkonto. Du har nu tjanat 27 600 kronor och betalt 6 600 i skatt, en nettoinkomst, saledes, pa 21 000 kr.
Du far naturligtvis ranta pa Buffertkontot fran din bank. Den rantan ar skattefri. Daremot betalar du normal inkomstskatt pa alla pengar du tar ut fran kontot.
Lat oss saga att du satter av 7 600 kronor per manad i ett ar. Du har nu 91 200 kr pa kontot (vi bortser for enkelhets skull fran rantan, som dock torde bli ganska stor pa den sortens sparande). Antag att du maste vara hemma och vara sjuk i en manad. Du tar nu ut motsvarande en manadslon fran kontot - 20 000 kr - och betalar sedvanlig inkomstskatt pa beloppet. Nar du sedan atergar till ditt jobb fortsatter du som vanligt att leverera in "arbetsgivaravgiften" till ditt Buffertkonto.
Tva viktiga fragor infinner sig har:
1. Skulle verkligen staten skattebefria det har kontot?
Svaret ar enkelt: det beror helt och hallet pa vem du valjer att skota statens affarer. Valjer du Raggaren eller Vikarien ar chansen ganska liten att de skulle lata dig ha ditt Buffertkonto i fred. Om du daremot valjer en libertarian (jag ska inte namna nagra namn... inte idag i alla fall... de far chansen annu en tid att komma ut ur garderoben pa egen hand) kan du vara ganska saker pa att du far ha dina pengar i fred.
2. Vad hander om jag blir langtidssjuk och pengarna pa Buffertkontot tar slut?
Det finns en stor potential for privata inkomstforsakringar. Om du vill kan du anvanda en del av pengarna pa Buffertkontot till att kopa en supplerande inkomstforsakring. En sadan forsakring skulle med all sannolikhet komma med en sjalvrisk, vilket skulle vara det belopp du behaller pa kontot. Ju storre belopp du har dar, desto mindre blir premien for din privata inkomstforsakring.
Det fina med Buffertkontot ar att det ger dig omedelbar tillgang till de pengar du idag maste tigga och be Forseningskassan om. Du kan planera din egen ekonomi i mycket storre utstrackning - du har direkt, daglig koll pa vilken buffert du har och kan ta chansen att sluta en anstallning och soka nytt jobb utan att behova oroa dig for om a-kassan ska diskvalificera dig for att du sa upp dig pa egen hand. Pengarna pa Buffertkontot ar dina, och endast dina.
Det ar enkelt att genomfora den har reformen. Det kravs bara lite politisk javlar anamma bland Sveriges libertarianskt orienterade politiker. Men ett eller annat e-mail till riksdagsledamoter i Allians-partierna skulle inte skada for att visa att vanligt folk verkligen vill ha sin ekonomiska frihet.
For den som ar intresserad har jag en lista pa riksdagsledamoter att kontakta i den har fragan.
Thursday, September 18, 2008
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
Posts
8 entries:
Vad händer om man inte kan jobba alls? Vad händer om man har ett sådant handikapp att man dels inte kommer ut på arbetsmarknaden och dels inte FÅR ta en privat sjukförsäkring pga. handikappet. Och även OM man skulle få ta en privat försäkring från något bolag, så skulle den bli såpass hög att man inte hade råd i längden.
Jag gillar din idé ( din och din...)men du får allt förtydliga dig ännu mer och inte anta att alla människor är fullt kapabla att arbeta och ta vilken enkel försäkring som helst.
Forst till fragan om handikapp och "adverse selection". Samtliga lander med privata sjukforsakringar har redan lost det har problemet. Det finns olika varianter. En ar att reglera och saledes forbjuda forsakringsbolagen att neka nagon forsakring pa grund av halsotillstand. Men normalt loses det har problemet genom gruppforsakringar via arbetsgivaren. Jag har haft kolleger med handikapp eller svara sjukdomar som varit pa samma sjukforsakring som jag. De har inte haft nagra som helst problem att fa eller behalla sjukforsakringen.
Forsakringsbolagen foredrar normalt gruppforsakringar over individuella forsakringar eftersom det innebar att de minskar sina administrativa kostnader. Individuella forsakringar saljer man darfor garna i pool-form vilket bl.a. gynnar smaforetag. Det har ocksa inneburit att man i vissa delstater har s.k. high risk pools for folk med hogre an genomsnittlig halsorisk.
Pa det hela taget ar det en myt att de oforsakrade har i USA ar folk som inte far teckna en forsakring pga halsotillstand. Tvartom ar manga av dem friska hoginkomsttagare som valjer att satta in pengar pa banken eller helt enkelt leva loppan. Behover de sjukvard betalar de ur egen ficka.
Fragan om vad som hander om du ar arbetslos finns redan i dagens svenska inkomstforsakringssystem. Den som inte meriterar sig for inkomstforsakring genom arbete far heller inga pengar fran forsakringskassan. (I vissa fall far man ett nominellt fattighjalpsbelopp.) Dagens svenska ofardsstat loser problemet genom att dela ut socialbidrag till de som inte kan jobba.
Har i USA har vi Medicaid for fattiga (de flesta som inte jobbar ar fattiga). Visserligen har Medicaid expanderat ganska kraftigt under det senaste decenniet, speciellt i form av SCHIP, men det ar fortfarande ett skyddsnat for de med mycket laga inkomster. Man kan infora ett sadant system aven i Sverige. Ett annat alternativ ar att lata valgorande organisationer driva sjukvard med skattebefriade donationer. Det ena utesluter sjalvfallet inte det andra; det viktiga ar att den stora majoriteten far mojlighet att kopa forsakringar pa en privat marknad.
For sakens skull ska jag kanske papeka att Medicaid inte pa nagot vis ar fattigdomssjukvard. Det klagas emellanat pa systemet, men i internationell jamforelse ar Medicaid ett mycket bra forsakringssystem. Det stora problemet ar snarare att begransa dess tillvaxt uppat i inkomstlagren.
USA är fortfarande det enda I-landet som inte har gratis sjukvård till alla sina medborgare.
Menar du verkligen att det inte finns nagra patientavgifter i svensk sjukard? Att alla i sjukvarden i Sverige jobbar gratis? Betalar ingen i Sverige landstingsskatt? Ger medicinforetagen bort medicinerna till sjukvarden? Elbolagen ger bort elen till sjukhusen, transportforetagen skeppar medicinsk utrustning helt gratis till alla sjukhus, Sveriges bonder ger bort mat till sjukhusen...
Tanka sig att unga svenskar gar pa universitet i manga, langa ar och tar till slut sin lakarexamen, och gar sedan direkt till narmsta sjukhus och skriver pa ett kontrakt om att jobba 12-15 timmar om dygnet utan att fa en enda krona betalt for det.
Fantastiskt land, Sverige.
Svensk sjukvård är skattefinansierad och lika för alla. Inte som USA som uppenbarligen inte har rättvis sjukvård för alla. Sen kan du skönmåla det hur mycket du vill men rättvis är den inte.
Utom for Goran Persson och andra elit-politiker som har privat sjukforsakring och aker till Ersta sjukhus nar de ska opereras, sa de slipper sta i OECD:s langsta vardkoer.
Hur mycket du an onskar annat, S., sa har Sverige den minst tillgangliga sjukvarden i hela den industrialiserade varlden. Kostnadseffektiviteten beror pa att man har sparkat administratorer, sa sjukskoterskor anvander tva tredjedelar av sin arbetstid at att skota papperarbete. Folk nekas mediciner de kan betala for sjalva darfor att det anses orattvist att nagon kan fa en livsviktig medicin medan andra inte kan det.
Jag vet att du ar djupt nedgravd i ditt "paradigm", sa det ar val onodigt att rekommendera att du laser pa lite:
http://www.jpands.org/vol13no1/larson.pdf
Anledningen till att tidskriften publicerade den har artikeln ar att det ar inte ar vardagen i amerikansk sjukvard. Har far alla sjukvard oavsett om de har sjukforsakring eller inte. Det ar federal lag pa det. Sedan kan du skrika hur mycket du vill i din nordkoreanska bubbla om den hemska "kapetalismen". Fakta ar fakta ar fakta.
Djupt nedgrävd i min paradigm?! DU då?
Som jag har berattat for dig forr var jag socialist en gang i tiden. Men fakta och studier fick mig att inse att jag hade fel. Det kommer sakert att handa dig ocksa en dag, men jag ar lite orolig eftersom du sa hardnackat vagrar vara induktiv. Alla dina argument ar rent deduktiva, om ens det, vilket indikerar att du har gjort dina politiska uppfattningar till religion. Du har aldrig, vare sig har eller - ahem - nagon annanstans presenterat minsta evidens for att dina politiska uppfattningar ar battre for folk om de implementeras. Det var just vid den punkten jag insag att socialism inte fungerar. Eller, for att citera en av 1900-talets storsta tankare: "Om jag moter nagon som presenterar ett battre argument an mitt andrar jag uppfattning. Vad gor du?"
Post a Comment