SENASTE NYTT FRAN OMSORGS-SVERIGE

Valkommen till Folkhemmet.

Efter en stroke fick Jenna Ponthage, 22, svårt att ta hand om barnen. Då föreslog kommunen att de skulle sättas i fosterhem. – Jag blev förbannad bara jag hörde orden, säger hennes sambo Peter Åström, 26.

Det hela borjar med att Jenna hamnar i den socialistiska sjukvardens omma famn.

Jenna tittade på Peter. Han pratade med henne, men fick inget svar. Hennes högra ansiktshalva hängde, hon dreglade och var delvis förlamad i höger arm. – Jag var säker på att hon hade fått en stroke, säger Peter Åström. Men läkarna på Sunderby sjukhus i Boden gav henne diagnosen ”mental kollaps” och skrev in henne på vuxenpsyk. Peter ifrågasatte diagnosen flera gånger och till slut – efter ett och ett halvt dygn – röntgades Jennas huvud.

Ett och ett halvt dygn. Trettiosex timmar. Vem som helst som vet det minsta om vad en stroke ar vet ocksa hur enormt viktiga de forsta timmarna ar for rehabilitering.

Och vad i h-e ar "mental kollaps", for ovrigt??

Och läkarna fick svart på vitt: Peter hade rätt. I dag, fyra månader senare, har Jenna repat sig. – Jag mår bra, men det är jobbigt att behöva kämpa mot allt, säger hon.

Och da menar hon inte bara det faktum att hon maste slass mot skattebetalda byrakrater i valfardsstatens alla irrgangar.

Stroken ställde hela familjen Ponthage-Åströms liv på ända. Jenna är sjukskriven, men som student har hon ingen sjukpenninggrundande inkomst. Peter kör lastbil och är borta i tiodagarsperioder för att sedan vara hemma lika länge. Just nu är han pappaledig för att kunna ta hand om barnen. – Jenna klarar av hushållet, men hon har ingen finmotorik eller simultanförmåga och hon blir lätt mentalt trött. Snart är föräldradagarna slut och Peter hoppas kunna återgå till jobbet. Men då behöver Jenna och familjen hjälp.

Och som barn av det goda, svenska appelkindade folkhemmet vander de sig givetvis inte till kyrkan, familjen eller frivilliga hjalporganisationer. Nej, deras hjalpsokande vander sig till den skattebetalda byrakratin.

– Jag var på ett möte med individ- och familjeenheten och då började handläggaren prata om fosterhemsplacering för barn, säger Peter.

Jag har en bokstavligt talat en meterhog trave med dokument fran folk som hamnat i de sociala myndigheternas familje-enheters klor de senaste tio aren. Om ens halften av historierna borde svenska kommuner stanga sina familjeenheter ogonblickligen. Enbart nackskott kan gora folk storre skada an vad familjeenheten tycks kapabel till, att doma av alla dessa vittnesmal.

– Jag blev förbannad bara över att höra orden. Det har aldrig existerat något missbruk eller någon misär i vår familj.

En familj fick sin son stulen av familjeenheten for att de begart hjalp att ta hand om honom efter en svar forlossning. En annan familj fick sin dotter "omhandertagen" for att en pedofil pa familjeomsorgen ville dolja sina egna sexovergrepp mot flickan. Familjeenheter trotsar domstolsbeslut och hittar pa nya anklagelser lika enkelt som andra byter kalsonger. De lurar foraldrar i fallor, anvander polisen for direkt olagliga omhandertaganden, forstor familjer och barns liv for resten av deras liv. Deras framfart har drivit barn till missbruk, depression och till och med sjalvmord. De harjar utan minsta oversyn eller att medborgarna har nagon som helst kontrollinstans pa sin sida.

Josef Stalin skulle bli stolt over svenska socialbyraers familjeenheter och deras kompletta brist pa respekt infor ens de mest basala elementen i familjelivet.

Bodens socialchef, Catharina Liljeholm, ger inte familjen mycket hopp. Hon vill inte uttala sig i det enskilda fallet, men säger att barnens perspektiv alltid är det viktigaste. – Man kan visserligen få sina behov prövade enligt lagen om stöd och service, LSS, men det är ovanligt att man beviljar barntillsyn när det handlar om friska barn. I stället hänvisar hon till föräldraansvaret.

Och har borjar myndighetspersonen forelasa for den okunnige, omyndige lille medborgaren:

– Man måste ta ställning. När man har eller söker ett jobb måste man undersöka om det finns en möjlighet att kombinera det med familjen.

Det menar du inte?? Den har manniskan far alltsa en for svenska forhallanden bra skattebetald lon for att sitta och hava ur sig plattityder av det har slaget.

Peter Åström tolkar det som att han borde säga upp sig. – Man blir ju mörkrädd. Hennes uttalande är bedrövligt. Hur kan man föreslå arbetslöshet som en lösning?

Det ar varre an sa. Hauptsturmfuhrer Liljeholm pa SS Familie-Abteilung sager i praktiken till Peter Astrom att om han inte sager upp sig och odelagger sin familjs ekonomi kommer byrakraten att skicka polisen att hamta hans och Jennas barn.

Ett gott rad till samtliga lasare: vand dig aldrig till familjeenheten. Jag har sa manga historier darifran, berattade forsta och andra hand, som berattar om hur familjeenheten satter klorna i helt normala familjer och inte ger upp forran de slitit sonder familjen ocht tagit barnen i beslag - att jag helt enkelt maste utfarda den varningen. Det ar battre att lita till familj, vanner och frivilliga organisationer for att komma over problem, oavsett vilka dessa problem ar.