FORUTSAGBAR SNYFTARE OM INKOMSTSKILLNADER

Det ar aterigen dags for vansterns professionella graterskor att snyfta och hulka over "ojamlikheter" i inkomster mellan olika yrken.

Vd:ar inom hotell- och restaurangbranschen tjänar i snitt 170 000 i månaden eller drygt 2 miljoner om året. En anställd med 22 år i branschen tjänar 230 000 om året, före skatt.

Observera den snygga formuleringen - man far latt intrycket att den girige direktorsbuken inte betalar nagon skatt pa sin inkomst. I sjalva verket betalar han in halva inkomsten medan den anstallde med 22 ar i branschen betalar knappt en tredjedel. Dessutom far den anstallde inkomstrelaterade bidrag, sasom bostadsbidrag, och forlorar en mindre del av inkomsten vid sjukskrivning och annat utnyttjande av Forseningskassans inkomstforsakringar. 84 procent av direktorens inkomst ar inte sjukpenninggrundande vilket innebar att vi maste rakna hans inkomstforlust vid sjukdom som beskattning (Forsinkningskassan har som bekant monopol pa inkomstforsakringar). Svensken ar normalt sjuk 4.7 dagar per ar, vilket vi avrundar till fem dagar. Justerat for karensdagen gor alltsa direktoren en inkomstforlust om 84 procent av fyra dagars arbete - totalt 30 769 kronor.

Efter de har justeringarna blir den anstalldes faktiska skattesats knappt halften av den som VD:n betalar.

Det ar nu ingenting som bekymrar diverse jamlikhetsmasturbatorer pa vansteryttern.

Löneskillnaderna är stora både inom branscher och mellan olika branscher. Ett exempel på en låglönebransch är hotell- och restaurang. Hotellrevyn, hotell- och restauranganställdas facktidning, har granskat vd-inkomsterna hos hotell- och restaurangbranschens 20 största arbetsgivare.

Har de ocksa granskat VD-ansvaret for hotell- och restaurangbranschens 20 storsta arbetsgivare? Trodde val inte det.

I genomsnitt höjde branschens höga chefer sina löner med 8 procent eller 6 800 i månaden mellan 2007 och 2008. En HRF-medlem fick samtidigt lönen höjd med cirka 4,5 procent eller 825 kronor i månaden. Svenska McDonald's vd Waldemar Nuvall tar förstaplatsen i hotell- och restaurangs lönestatistik med lite över 6 miljoner i inkomst 2008, enligt Hotellrevyn.

En spottstyver internationellt sett. Och fortfarande har Aftonbladet inte med en stavelse namnt skillnaderna i beskattning av en hog och en lag lon.

Liksom tvåan, Frank Fiskers på Scandic, är han dock inte enbart vd för den svenska verksamheten. Waldemar Nuvall är vd för McDonald's i Norden medan Frank Fiskers är koncernchef för Scandics verksamhet i Europa.

Har den McDonalds-anstallde i det inledande rakneexemplet ansvaret for att salja hamburgare vid fler McDonalds-restauranger an den han sjalv jobbar pa?

Jämfört med många andra branscher är dock den genomsnittlige vd:n inom hotell- och restaurangbranschen relativt lågavlönad. Genomsnittet för Hotellrevyns granskade direktörer är 2 miljoner kronor. Det kan jämföras med H&M:s vd som tjänade 16,8 miljoner och direktörerna för Ikea, KF och Svenska Spel som alla deklarerade för över 6 miljoner, skriver tidningen.

Och sa borjar graterskorna sin klagosang:

Hotellrevyn har intervjuat Fredrik Eklund som har jobbat på olika McDonald’s restauranger i 22 år, han började som 16-åring. Han tjänar 109,09 i timmen. Det är 9 öre över avtalets lägsta tillåtna lön för personer över 20 år med sex års yrkesvana. Det är en ovanligt hög lön bland McDonald’s anställda, eftersom många är unga och har lite yrkeserfarenhet, konstaterar Hotellrevyn.

Tjugo ar? Tjugo ar pa McDonalds?? Uppenbarligen har han inte ens skaffat sig nagon form av ansvarsposition under den tiden! Vem steker hamburgare i tjugo ar utan att gora det minsta kliv uppat i karriaren?

Via tidningen Hotellrevyn har alltsa Aftonbladets graterskor lyckats hitta formodligen den mest ambitionslosa drul som nagonsin hallit i en stekspade. Denne anvander man sedan som utgangspunkt for sin klagovisa om hur mycket pengar den verkstallande direktoren i McDonalds tjanar.

McDonald’s vd Waldemar Nuvall tjänar nästan 27 gånger så mycket som Fredrik; 2 907 kronor i timmen om man räknar om årsinkomsten till timlön för en heltid, enligt tidningen.

Inte nog med att Aftonbladet alltsa ger lasarna intryck av att VD:n inte betalar nagon skatt pa sin inkomst; nu vill man ocksa sla i lasarna att VD:n kommer till jobbet klockan nio pa morgonen, tar en timmes lunch och gar hem klockan fem som vilken kontorist som helst. Mandag till fredag. Helgerna fria.

Som alla som forsokt sig pa att gora nagot av sina liv - dvs mer an att steka hamburgare pa McDonalds i tjugo ar - har verkstallande direktoren Nuvall en lang historia bakom sig med 60, 70, kanske 80 timmars arbetsvecka. For manga i den stallningen raknar man inte antalet dagar om aret man jobbar - man raknar antalet dagar man inte jobbar. Det normala for dem ar att den totala arsledigheten summerar till mindre an en vecka om aret.

Dessutom - och det ar nagot som man egentligen inte skulle behova papeka har - ar de ansvariga for tusentals, tiotusentals eller hundratusentals anstallda. De ar dessutom ansvariga for hundratusentals, kanske miljoner aktieagares sparkapital. Om hamburgerstekaren Fredrik Eklund som...

...får kvar knappt 11 000 kronor efter skatt varje månad...

...gor ett daligt arbete blir ett par Big Mac klara senare an normalt och kunden muttrar lite. Om VD:n gor ett daligt jobb forlorar manniskor bade jobb, inkomster och sparkapital.

– Det är nätt och jämnt att man klarar sig på sin månadslön. Fasta kostnader som hyra och den biten äter upp två tredjedelar. Jag känner ju att vår bransch är den som tjänar minst, säger han till Hotellrevyn.

Trots det har han stannat kvar pa samma jobb i branschen i over tjugo ar.

Det enda syftet bakom den har sortens tardrypande reportage ar att piska upp en opinion for hogre skatter pa hogavlonade. Vad reportagen inte sager ar att den lagavlonade med tjugo ars erfarenhet av att vanda hamburgare pa McDonalds inte far ett ore mer i fickan darfor att staten konfiskerar mer av VD:ns inkomster. Ju mer konfiskationen okar desto fler hogutbildade professionella, samt hart arbetande entreprenorer, lamnar Sverige. Darmed blir skatteinkomsterna mindre, farre nya jobb skapas och staten forlorar pengar pa kuppen.

Med lite otur blir slutresultatet att farre tar sig rad att ga till McDonalds och mannen som stekt hamburgare i drygt 20 ar blir av med sitt jobb.

Nagot som naturligtvis inte bekommer vansterns professionella graterskor.